EN FYR BYGGS

W W W . B E N G T S K A R . C O M

BENGTSKÄRS FYR

Begynnelsen; En fyr kommer till
Krigstider; Fyren möter eld och förstörelse   
Krigstider; Striden minut för minut  
Nutid; Fyren räddad?

Striden vid Morgonland den 16.7.1941  
Fotoalbum 1 Byggandet av fyren   
Fotoalbum 2 Krigstider
  
Fotoalbum 3 Krigets offer  
Fotoalbum 4 Granholmen 
Karta  
Pro Patria, för fosterlandet  
 

 


Suomeksi   In English

Klicka på bilden för förstoring Fyrens grundstenar bryts ur klippan. Teglen (450.000) fraktades från Hangö med dessa skepp. Takläggningen förestående. Taklagningsfesten 11.8.1906, "Vårt Land" ljuder. 15.09.1906 fyrtornet når 30 meter.  
Så här såg det ut innuti. Fyren är färdig.

BENGTSKÄR


Bengtskär är ett litet skär som befinner sig ca. 16 km söder om byn Rosala, alldeles vid kanten av skärgården. Dessa vatten är späckade av små grund, och skär, ett vattenområde var månget skepp fått känning med kölen på lömska klippkanter strax under ytan. Många är också de fartyg som sönderrivna av dessa grund, gått offer för detta kalla, otroligt kraftiga element. Och många är de sjöfarare som fått se denna skärgård som sin sista, ljudlösa, hamn. 
Själva skärets namn härrör sig också från ett skeppsbrott. Det berättas, att för länge sedan var det en skeppare vid namnet Bengt som led haveri nära klippan. Han räddade sig till skäret, men kort varade glädjen , för snart kom folk från närliggande Vänö och rånade och dödade skepparen. Till hans minne har skäret fått sitt namn.

Det planerades ett ljusarrangemang till skäret redan i början av 1800-talet. 
Vid slutet av seklet hade vintersjöfarten kommit igång ordentligt och trafiken riktade sig till Hangö, som var vår enda vinterhamn då. Fyr projektet fick ny fart då det nya ångfartyget, s/s Helsingfors, grundstötte i närheten av skäret i januari 1905. Redan samma år fick arkitekt Granholm i uppdrag att rita en fyr.
Skärets berggrund undersöktes genast påföljande år, skärets högsta punkt låg 8 meter över havsytan och bergsämnet fanns av god kvalitet som lämpades väl  som byggmaterial.
Vid slutet av januari, 1906, byggdes redan baracker för arbetsmanskapet. Granit för stenfoten bröts ur skäret vid slutet av februari. Stormarna till trots blev stenfoten färdig i juli och murningen kunde påbörjas. Teglen levererades från Östergårds tegelbruk, 450.000 tegel inalles.
Först gjordes fyrens trevåningar höga bostadsdel och efter det tornet. Bostadsdelen övertäcktes med granit från skäret.

Den 11 augusti 1906, hölls taklagsfesten. Till festen kom, med lotsverkets skepp "s/s Eläköön" bla.,  senator Otto Donner och lotsverkets chef, general Nikolai Sjöman. I tornets grundsten murades fyrens stiftelseurkund skrivet på pergament och ett antal guldmynt. Senatorn höll festtal, och "s/s Eläköön" avfyrade 10 salutskott. Till slut sjöng man "Vårt land".

Omedelbart efter festen startades murningen av tornet som höjer upp ur den östra delen av byggnaden. Vid slutet av oktober var byggnadsarbeten slutförda. På insidan av tornet cirklar en trappa med 248 steg och den översta tegelskiktet är 42 meter ovan stenfoten.
Med sin 52 meters höjd är Bengtskär fortfarande Norden högsta fyr. Väster om fyrbyggnaden byggdes ännu ett petroleumförråd och bastu. 

Byggnadsarbetet utfördes av 130 arbetare, de flesta från Rosala, Böhle och Hitis. Hedras bör dessa kvinnor och män som trotsade vädermakten och utförde detta mästerverk.

19.12.1906 tändes fyrens lykta för första gången. Fyren utrustades även med en mistlur vars ljud bar 8 sjömil i gynsamma förhållanden. Fyren ljudsignum är två låga och en hög ton / minut.

Följande utrymmen fanns i den tre våningar höga bostadsdelen: 
Bottenplan: Maskinrum, verkstad, proviantförråd och bageri. 
Andra våningen: Lägenheter på rum och kök för ett par fyrvaktare och maskinskötaren (mistlurskötaren).
Tredje våningen: En lägenhet på 3 rum och kök för fyrmästaren och rum och kök för en fyrvaktare. Personalen bestod av: Fyrmästaren, tre fyrvaktare och mistlurskötare. Tre av dem var män med familj. På fyren bodde 15 personer, varav 7 barn. På senare år blev det mera folk på fyren, som bäst bodde där 37 personer i 5 familjer. Då var det ordnat med riktig folkskola med lärarinna för barnen.

Källmaterial:
B. Zilliacus: Utöar, Tammi , Helsingfors 1974
S. Laurell: Majakat, Luotsiliitto , Rauma 1989

© Kaj Sukevainen 1999