BENGTSKÄR
Bengtskär är ett litet skär som befinner sig ca. 16 km söder om byn
Rosala, alldeles vid kanten av skärgården. Dessa vatten är späckade av
små grund, och skär, ett vattenområde var månget skepp fått känning
med kölen på lömska klippkanter strax under ytan. Många är också de
fartyg som sönderrivna av dessa grund, gått offer för detta kalla,
otroligt kraftiga element. Och många är de sjöfarare som fått se denna
skärgård som sin sista, ljudlösa, hamn.
Själva skärets namn härrör sig också från ett skeppsbrott. Det
berättas, att för länge sedan var det en skeppare vid namnet Bengt som
led haveri nära klippan. Han räddade sig till skäret, men kort varade
glädjen , för snart kom folk från närliggande Vänö och rånade och
dödade skepparen. Till hans minne har skäret fått sitt namn.
Det planerades ett ljusarrangemang till skäret redan i början av
1800-talet.
Vid slutet av seklet hade vintersjöfarten kommit igång ordentligt och
trafiken riktade sig till Hangö, som var vår enda vinterhamn då.
Fyr projektet fick ny fart då det nya ångfartyget, s/s Helsingfors,
grundstötte i närheten av skäret i januari 1905. Redan samma år fick
arkitekt Granholm i uppdrag att rita en fyr.
Skärets berggrund undersöktes genast påföljande år, skärets högsta
punkt låg 8 meter över havsytan och bergsämnet fanns av god kvalitet
som lämpades väl som byggmaterial.
Vid slutet av januari, 1906, byggdes redan baracker för arbetsmanskapet.
Granit för stenfoten bröts ur skäret vid slutet av februari. Stormarna
till trots blev stenfoten färdig i juli och murningen kunde påbörjas.
Teglen levererades från Östergårds tegelbruk, 450.000 tegel inalles.
Först gjordes fyrens trevåningar höga bostadsdel och efter det tornet.
Bostadsdelen övertäcktes med granit från skäret.
Den 11 augusti 1906, hölls taklagsfesten. Till festen kom, med
lotsverkets skepp "s/s Eläköön" bla., senator Otto Donner
och lotsverkets chef, general Nikolai Sjöman. I tornets grundsten murades
fyrens stiftelseurkund skrivet på pergament och ett antal guldmynt.
Senatorn höll festtal, och "s/s Eläköön" avfyrade 10
salutskott. Till slut sjöng man "Vårt land".
Omedelbart efter festen startades murningen av tornet som höjer upp ur den
östra delen av byggnaden. Vid slutet av oktober var byggnadsarbeten
slutförda. På insidan av tornet cirklar en trappa med 248 steg och den
översta tegelskiktet är 42 meter ovan stenfoten.
Med sin 52 meters höjd är Bengtskär fortfarande Norden högsta fyr.
Väster om fyrbyggnaden byggdes ännu ett petroleumförråd och bastu.
Byggnadsarbetet utfördes av 130 arbetare, de flesta från Rosala, Böhle
och Hitis. Hedras bör dessa kvinnor och män som trotsade vädermakten
och utförde detta mästerverk.
19.12.1906 tändes fyrens lykta för första gången. Fyren utrustades
även med en mistlur vars ljud bar 8 sjömil i gynsamma förhållanden.
Fyren ljudsignum är två låga och en hög ton / minut.
Följande utrymmen fanns i den tre våningar höga bostadsdelen:
Bottenplan: Maskinrum, verkstad, proviantförråd och bageri.
Andra våningen: Lägenheter på rum och kök för ett par fyrvaktare och
maskinskötaren (mistlurskötaren).
Tredje våningen: En lägenhet på 3 rum och kök för fyrmästaren och
rum och kök för en fyrvaktare. Personalen bestod av: Fyrmästaren, tre
fyrvaktare och mistlurskötare. Tre av dem var män med familj. På fyren
bodde 15 personer, varav 7 barn. På senare år blev det mera folk på
fyren, som bäst bodde där 37 personer i 5 familjer. Då var det ordnat
med riktig folkskola med lärarinna för barnen.
